13/5

Det är så underligt hur man kan känna så lite och så mycket på samma gång. Hur kroppen kan gå på automatik mitt i ett känslokaos. Livet är så. Åt alla håll på samma gång och varje gång är det bara att slappna av och försöka hålla huvudet ovanför vattnet så långt det går!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0